Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Sjalar & selar’ Category

Nu ska jag visa er en lite annorlunda bärsjal, nämligen den koreanska podaegin.

IMG_9470

En podaegi kan se ut på lite olika sätt och det här är min version, men gemensamt är att den inte har något midjeband utan istället en längre panel så att barnet sitter nästan som i en påse. Den har axelremmar som en mei tai och de korsas under barnets rumpa. (Lugn, jag vet att det kan vara nästan omöjligt att förstå i text, men längre ner finns en liten you tube-film med ett exempel på hur en pod kan användas.) Podaegi finns både som smal och som bred variant, där den breda nästan blir som ett klädesplagg i sig. Man kan bära både på rygg och på mage. Min variant av pod har en mjuk, stadig panel och vadderade, extra långa axelband.

Picnik collage

Annonser

Read Full Post »

Bära barn-kuriosa

IMG_8669

En vittra i ull bär sitt barn på ryggen. (Ulva marknad.)

Jag satt och letade efter lite bra bära barn-instruktioner, men snubblade över lite annat. Här är en onödigt tillkrånglad beskrivning av hur man bär i mei tai som inte ser direkt lockande ut.

En annorlunda bärkorg från Kina.

En mer personlig betraktelse över att bära barn, erfarenheter från Sverige och Zambia.

Finaste bambusjalen från Ellevill:

Read Full Post »

IMG_8743

Alltid är det något som saknas, känns det som. Det är orutinerat.

Här ovan en mei tai-hybrid jag sydde klart i veckan. Jag påbörjade en sele, vårigt grön med lite guldmönster, och en mei tai som är piggare grön med osymmetriska vita prickar. För att, efter en stund, upptäcka att tråden höll på att ta slut. Åkte och köpte tråd. Sydde en bit till. Upptäckte att de smala remmarna nästan var slut.

To be continued, med andra ord.

Jag bör:
organisera upp allt material i arbetsrummet och på andravåningen så att jag lätt ser dels vad jag har, dels vad jag inte har.

Read Full Post »

Tycker om

martinasjal

Jag tycker om när jag får höra att sjalar och selar jag syr blir använda och omtyckta. Jag tycker om att se bilder på barn som vilar tryggt mot föräldern i något som jag har sytt (som på bilden ovan). Det gör mig både varm och rörd och ger mig en energikick.

Jag tycker om att sova på morgonen. När Magnus kliver upp 05.50 känns sovrummet så kallt, men under täcket och intill Nora är det varmt. Då vill jag inte alls kliva upp. Jag ligger och drar mig en liten stund, tänker på vad jag ska göra, och hittar motivationen att vika undan täcket och klä på mig något varmt. Morgonen är min stund, om än det är en kort sådan. Då kan jag läsa, skriva, eller, som nu, studera.

Jag tycker om att tänka på allt fint jag vill göra. På allt roligt, inspirerande, kreativt.

Read Full Post »

IMG_8291

Det föddes en pojke i Uppsala härom dagen. Det är tänkt att han ska bo lite i den här trikåsjalen. På bilden är det dock dockan Shanti som provåker, men hon väger nästan ingenting så det ser väl inte helt perfekt ut 😉 (Endera dagen kommer jag att skaffa en bättre docka, i brist på levande modeller.)

Jag har försökt sy en overlockad kant på min systers maskin (den jag hade förut), men jag fick det aldrig riktigt bra. På min nya maskin gick det på nolltid. Jag älskar min nya maskin. Har jag sagt det förut? 😉

IMG_8287

Sjalen fick ett grönt mittmärke för att man enklare ska kunna hitta mitten när man knyter den på sig. Det underlättar när man står där med 5,5 meter långt tyg och en bebis som vill bli upplyft nu genast och helst för en stund sedan.

IMG_8300

Read Full Post »

Du vill bära ditt barn, men tycker att marknaden av bärverktyg är en djungel?

Inte blir det bättre av att du troligen kommer att behöva handla på internet eftersom det på de flesta håll i landet inte finns några fysiska butiker där man kan klämma, känna och prova. Därför tänkte jag här beskriva de bärhjälpmedel som är vanligast på den svenska marknaden. Den allra vanligaste bärselen, BabyBjörn, kommer jag dock inte att nämna mer än i den här meningen eftersom den finns i de flesta babybutiker och där kan du också prova den och få goda råd.

(Bilden nedan: Sleepy wrap, trikåsjal.)

Trikåsjal
Som första bärhjälpmedel väljer många en trikåsjal eftersom trikåtyget är mjukt och lagom stretchigt för en nyfödd bebis. Hög mysfaktor med andra ord. Vanligast är att man bär barnet i upprätt ställning, eller i vagga. En trikåsjal är oftast drygt fem meter lång, men bli inte avskräckt av längden, den är faktiskt riktigt enkel att knyta (efter att ha övat några gånger kan du snart göra det i sömnen 😉 ). När du väl har knutit den kan du ha den på dig större delen av dagen, om du vill, och lyfta i och ur barnet utan att behöva knyta om.

Stretchigheten gör dock att barnet förr eller senare kommer att bli för tungt, och sjalen därmed kännas ostadig, och många övergår då till en annan typ av sjal eller sele. Olika trikåsjalar kan användas olika länge. Som exempel kan jag nämna Sino som är en tunn sjal och en favorit bland många som får sommarbebisar, men som just på grund av sin tunnhet gör att många byter ut den redan omkring halvåret. En Wrapsody Bali Stretch, å andra sidan, är mer stabil och fungerar utmärkt upp till året, men kan just därför kännas lite väl varm en solig julidag. Vad man väljer är dock mest en smaksak och trikåsjalar är väldigt förlåtande. Det blir med all säkerhet bra oavsett vilken man väljer och även om man knyter lite fel i början. (Bild nedan: Looma Sino och Moby wrap.)

Vävd sjal
Efter trikåsjalen väljer en del att skaffa en vävd sjal, medan andra hoppar över trikån och går direkt på den vävda. En vävd sjal är inte lika stretchig som en trikåsjal, men ändå inte helt stum, vilket gör att det går att bära stora barn och den fortfarande avlastar bra. Bredden är ofta 60-70 cm och längden varierar mellan cirka 2 meter 5,5 meter. Med de längre sjalarna kan knytningarna varieras i det oändliga, medan en kort sjal har fördelen att den är smidigare att ha med sig då den inte tar så stor plats. Här finns en guide för att välja rätt längd på sjalen. (Bild nedan: sjalar från Ellevill och från Hoppediz.)

Ergonomisk bärsele
En ergonomisk bärsele är ett snabbt och smidigt (och sommartid också svalt) alternativ som ger god avlastning till bäraren och en bekväm sittställning för barnet. Den har ett stadigt midjeband och vadderade axelband som knäpps med spännen. I flera modeller finns en särskild babyinsats för de minsta bebisarna.

I de vanligaste modellerna bär du barnet direkt mot din kropp (t ex Angelpack, Manduca, Ergo). En annan variant är Becos sele Butterfly där du har en panel mellan dig och barnet och där spännena knäpps ovanför barnet. Det är inte så komplicerat som det kanske låter (titta här) och har fördelen att man vid behov kan sätta i barnet innan man tar på sig selen ordentligt (vilket kan vara skönt när man bär på rygg om man känner sig lite osäker), eller om man vill byta bärare utan att ta ur barnet. Av andra upplevs den lösningen dock bara krångligare, så vad man föredrar är en smaksak. För en del är Butterflyns funktioner en extra trygghet, medan andra föredrar enkelheten hos t ex en Angelpack.

I princip alla selar (och mei tai) har någon form av huvudstöd som man kan använda om barnet somnar. Här och här finns tips om att välja rätt sele. (Bilder nedan: Angelpack – bild lånad från Eden Baby, Ergo och Beco Butterfly.)

Mei tai (mt)
En mei tai är någonting mittemellan sjal och sele, kan man säga. Eller som en sele med axel- och midjeband som knyts istället för knäpps med spännen. Det gör den något mer flexibel än en sele, samtidigt som den kan upplevas som enklare än en långsjal. En mei tai kan ha vadderade eller utbredbara axelband och vadderat eller ovadderat midjeband; vad man väljer är en smaksak även om jag själv skulle rekommendera vadderat midjeband till ett äldre/tyngre barn.

En mei tai-hybrid har spänne i midjebältet, precis som en sele.
Själv syr jag även mei tai i trikå till små bebisar och jag har sett att andra också gör det, men såvitt jag vet finns det inte några sådana på marknaden (men rätta mig gärna om jag har fel). (Bild nedan: Kozy carrier och BB-tai, samt babyinsatsen i BB-tai.)

Ringsjal
En ringsjal är en kort vävd sjal, men istället för att knytas hålls den samman och justeras med ringar. En liten bebis kan ligga i vaggposition i en ringsjal, stadigare bebisar och småbarn bärs med fördel sittande på höften. Då bara ena axeln belastas är ringsjalen den optimala sjalen för kortbärande och passar utmärkt då man bär men samtidigt behöver ha händerna fria (som i affären). (Bild nedan: Looma Ringo.)

Det finns många fler bärverktyg världen över och det finns dessutom många märken och mer att säga om de typer jag har nämnt ovan. Det här är bara tänkt som en översikt. Du får gärna komma med kommentarer eller ställa frågor (i kommentarsfältet eller via mejl).

De selare, sjalar med mera som syns på bilderna här kommer från webbutiker jag själv handlat av och som jag varmt kan rekommendera. Det är: MammaBarn, Eden Baby och Knyt-an. De har alla även fysiska butiker. (Nedan vävd sjal från Ellevill.)

Read Full Post »

mei tai mt

Det är spännande att jobba med färgskalor som egentligen inte är mina. I synnerhet våren får mig att dras till ljusa, nästan pastelliga färger. Ibland skarpa, ibland milda. Den här mei tai:en är en re-eko, vilket betyder att jag har sytt den i både nya och återanvända tyger. Det milt rosa tyget med blommor hittade jag på en loppis för ett tag sedan. Jag gillade mönstret, färgen, och att det gled så fint och lent mellan mina händer. Tyget i panelen (brunt på insidan) är nytt, liksom insidan av huvudstödet.

mei tai mt

Mei tai:en är sydd i blandmaterial, har vadderat midjeband som knyts och utbredbara axelband. Jag provade lite olika nya saker när jag sydde den här. Till funktion och säkerhet skiljer den sig inte från mina andra mei tai, men däremot har den några smärre skönhetsfel. De är inte uppenbara om man inte tittar lite närmare, exempelvis sitter vikningen på huvudstödet lite osymmetriskt och på ena axelbandet finns skuggan av en fläck som inte gick bort helt 100% i tvätten (inför fotograferingen lyckades jag inte hitta fläcken så den är inte speciellt stor, men den finns). Med anledning av skönhetsmissarna säljer jag den för endast 350 kr.
mei tai mtmei tai mt

Längden på midjebandet och axelbandet är något kortare än vad de brukar vara, 166 cm mot de dryga 200 jag brukar ha. Det innebär att om man själv är av större storlek kommer man förvisso att kunna knyta på flera olika sätt, men axelbanden kommer inte att räcka till att (om man bär på magen, t ex) först korsa på sin egen rygg, sedan fram och över barnets rumpa och därefter bak för att knyta. (Jag kan knyta så, men är å andra sidan 162 cm lång och har klädstorlek omkring 36.)

Om du är intresserad av att köpa, skicka ett mejl till marianenita snabelapa gmail punkt com.

Här följer fler bilder:

(mer…)

Read Full Post »

Older Posts »